Thomas Franzén

Fil dr i Nationalekonomi

Konstnär

Välkommen!

Detta är ett första stapplande steg i min ambition att skapa en hemsida. Den kommer att omfatta vad jag skriver om ekonomi, etik samt min konstnärliga verksamhet.

Den ekonomiska politikens kris

I dagarna publiceras en utförlig artikel av mig i Riksbankens Kredit- och Valutapolitik som utvecklar en alternativ ekonomisk analys för att förstå och diskutera varför centralbanker ser sig tvungna att föra en extrem "okonventionell" penningpolitik med minusräntor och att offentliga finanser har underminerats genom ihållande och omfattande budgetunderskott.

En orsak är att företagens krav på avkastning på eget kapital ligger för högt ofta runt 15 - 20 procent. Det finns en lång rad ekonomer visat på detta problem och att detta innebär att kapitalmarknaden inte är effektiv. Min artikel betonar att detta också är ett problem för den ekonomiska politiken, tillväxten och sysselsättningen. Sådana krav är inte rimliga i ekonomier som växer med några procentenheter med mycket låg inflation. Det kväver investeringar och efterfrågan. Den ekonomiska politiken har försökt motverka detta genom att sänka räntor och öka offentliga utgifter.

De traditionella modeller som används för utformningen av ekonomisk politik inkluderar inte företagen investeringsbeteende. Ekonomisk politik har därför på ett omedvetet sätt kommit att försöka underlätta för företagen att nå orimliga avkastningsmål. I förlängningen fordrar det att företagen uthålligt skall få betalt för att låna dvs kraftigt negativa låneräntor. Men det gör att vanliga människor får en allt lägre avkastning på sitt räntesparande. Vi ser redan nu hur traditionellt pensionssparande ger lägre och lägre avkastning. Spararna lockas att investera i aktier.

Men företagen investerar inte eftersom de har så höga krav på avkastning. De delar ut sina vinster. De emitterar inte nya aktier. När fonder och hushåll sparar i aktier bland annat genom att återinvestera sina utdelningar, så driver de upp aktiepriserna. Men bakom denna uppgång ligger inte verkliga investeringar. Värdena beror på en extremt låg ränta.

Extremt låga räntor leder till aktiebubblor på aktiemarknaden och på andra tillgångar. När bubblor spricker försvinner förmögenheter. Det innebär också att kvaliten på skulder sjunker drastiskt. Människor blir besvikna och rädda. Ekonomisk politik har försökt motverka effkterna av dessa dessa risker genom ytterligare räntesäkningar och köp av stats-, bostads- och företagsobligationer.

Ekonomierna befinner sig i en kris där människor blir alltmer skeptiska till att politiken är så extrem samtidigt som de är rädda för vad som händer om, hur och när räntor och offentliga finanser skall återgå till normala nivåer. Det finns en oro både för lägre och högre räntor. Osäkerhet är ingen bra grund för sparande, konsumtion, investeringar och tillväxt. Det finns en oro både för fortsatta budgetunderskott och för att man sanerar offentliga finanser. Det finns en diskussion om behov av nedskrivningar av staters skulder och hur detta slår på finansiella företag samt offentliga finanser. Det finns ingen enkel lösning på detta problem. Men ett nödvändigt krav är en god analys som omfattar hela kapitalmarknaden och företagens investeringar. Det innefattar en grundlig omprövning av penningpolitiken. Då kan den ekonomiska politiken bli en del av lösningen i stället för en orsak problemen.

En central första slutsats är att kapitalmarknaden behöver förbättras. Det förutsätter att aktörer och beslutsfattare inser att höga avkastningskrav är ett problem. Orsaken till att avkastningskraven sätts så högt är bristande insikt hos företagsledare och mellanhänder på kapitalmarknaden. De tycks tro att höga avkastningskrav innebär hög effektivitet och en del ser invändningar som ”någon slags teoretisk ekonomisk filosofi.” Ägarstyrningen är undermålig eftersom företagen inte agerar i ägarnas intresse. Det betyder dock att det ligger i mångas intresse att verka för att förbättra ägarstyrningen. Det sk ansiktslösa kapitalet behöver ta sitt ägaransvar.

Skapar kapitalmarknaden problem för ekonomin? Penning- och Valutapolitik 2016:1 http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2016/2016_1/rap_pov_artikel_4_160317_sve.pdf

Does the capital market create problems for the economy? The Riksbank Economic Review 2016:1