Vilka Problem För Samhällsekonomin Skapar Kapitalmarknaden?

Det finns mycket som talar för att den globala ekonomin är en krisregim som till stor del orsakats av en dåligt fungerande kapitalmarknad. Det finns en oro både för lägre och högre räntor. Det finns en oro både för fortsatta budgetunderskott och för att man sanerar offentliga finanser. Det finns en diskussion om behov av nedskrivningar av staters skulder och hur detta slår på finansiella företag samtoffentliga finanser.

För att komma ur denna krisregim fordras många åtgärder som grundas på en analys som inkluderar företagens roll på kapitalmarknaden. Detta ökar också förutsättningarna för att politiken förstås och mottas på rätt sätt. Det minskar osäkerheten.

Genom att ekonomisk analysen inte explicit har inkluderat kapitalmarknaden har den ekonomiska politiken i flera länder kommit att försöka tillgodose för höga krav på avkastning. Det är svårt att inrymma krav på avkastning 15–20 i ekonomier som växer med några enstaka procentenheter.

Skapar kapitalmarknaden problem för ekonomin? Penning- och Valutapolitik 2016:1 http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2016/2016_1/rap_pov_artikel_4_160317_sve.pdf

Does the capital market create problems for the economy? The Riksbank Economic Review 2016:1 http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2016/2016_1/rap_pov_artikel_4_160317_eng.pdf

”Att investerare, tillgångsförvaltare och företagsledare är så besatta av att nå kortsiktiga resultat, leder till att man förstör långsiktiga värden, sänker marknadens effektivitet, reducerar avkastning från investeringar och skadar arbetet med att förbättra ägarstyrningen”.

Chartered Financial Analyst Centre

Skapar kapitalmarknaden problem för ekonomin? Penning- och Valutapolitik 2016:1

Jag önskar att nationalekonomer tillsammans med företagsekonomer och beteendevetare studerar hur företag fungerar i praktiken. Det är dags att kartlägga förväntningar och beteenden och diskutera vad som är rationellt och förenligt med långsiktig stabilitet och verka för att reformera kapitalmarknaden så att den arbetar i spararnas och samhällets intresse. Det innebär också att det behövs en omprövning av de finansiella mellanhändernas roll, som diskuteras av Kay (2012).

Detta innebär inte att jag tar avstånd från keynesiansk stimulanspolitik. Men den måste

sättas in i sitt sammanhang. Utrymmet för finans- och penningpolitik är inte obegränsat. Det är därför viktigt att ta hänsyn till problemen på kapitalmarknaden. Men framför allt är det centralt att genom analys och insikt skapa förutsättningar för att korrigera det marknadsmisslyckande som ligger bakom problemen.

Skapar kapitalmarknaden problem för ekonomin? Penning- och Valutapolitik 2016:1 http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2016/2016_1/rap_pov_artikel_4_160317_sve.pdf http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2016/2016_1/rap_pov_artikel_4_160317_eng.pdf

Bolagens vinstmål är en orsak till finanskrisen

I artikeln hävdas att företagens orealistiska avkastningskrav, ofta runt 20 procent,är en av orsakerna bakom de återkommande kriserna i finansmarknaderna. Artikeln visar att företagens finansiella mål egentligen syftar till att undvika att vända

sig till börserna för att skaffa kapital samt hur detta medverkar till att bygga upp bubblor i finansmarknaderna. Avkastningskraven i kombination med bonuskultur leder dessutom till att riskerna drivs upp.

Risken är att politiken i sin iver att korrigera för effekter åter startar en motor som kommer att skära. De låga räntorna, nu på nollnivåer, och enorma likvidiseringar av marknaderna är en uppblåst upprepning av tidigare penningpolitik. De våldsamma finanspolitiska åtgärderna är också en ökning i magnituden.

Utvecklingen iJapan med en mycket expansiv penningpolitik visar att de depressiva elementen dominerar i perioder med misstro och osäkerhet. Vi har upplevt en överkonsumtion och överskuldsättning som resultatet av en finansiell bubbla. Vi kommer inte att kunna lösa detta genom att finanspolitiken leder till att stateröverskuldsätter sig.

Ekonomisk debatt 2009 nr 4

http://nationalekonomi.se/filer/pdf/37-4-tf.pdf

Företagens krav har skapat krisen

Börsoron pekar på att det blir alltmer uppenbart att företagens krav på avkastning är för höga. Ägarna har ett stort ansvar för att rätta till bristerna. I många fall måste kraven mer än halveras, skriver ordföranden i finanskriskommittén Thomas Franzén

En förklaring till denna alltmer extrema ekonomiska politik är att de kriser som uppkommit har definierats utifrån den bransch, sektor eller land de uppstått i. Det har inte funnits någon egentlig vilja att se om det finns brister i de finansiella marknadernas sätt att fungera som orsakar de upprepade kriserna

Om företagen i genomsnitt kräver en avkastning som är många gånger större än tillväxten kan staten inte garantera en god utveckling. Resultatet blir en kris för trovärdigheten i statsfinanserna och en dysfunktionell kapitalmarknad.

SvD Brännpunkt 10 okt 2011 http://www.svd.se/foretagens-krav-har-skapat-krisen

Marknaden bygger en ny finansbubbla

Strävan är nu att konsekvenserna på finansmarknaderna skall kontrolleras genom sinnrika regleringar. Man vill befria penningpolitiken från problem med finansiell stabilitet. Internationella Valutafonden skriver om valutaregleringar för att komma till rätta med effekterna av extrem penningpolitik. Det påminner om 1970-talet när inkomstpolitik och finansregleringar sågs som lösningen på att lönebildningen inte fungerade.

Men regleringar kan inte kompensera för att kapitalmarknaden inte fungerar. De flyttar ohållbara beteenden till andra oreglerade sektorer. När bubblor sedan spricker, finner man liksom vid tidigare finanskriser att det som inte reglerats är betydelsefullt. Staten tvingas ingripa och stödja nya branscher.

Dagens diskussion utgår från modeller som inte beaktar de mekanismer som orsakat problemen. Det är som om en byggare skall åtgärda fukt i ett hus utan att ha en modell för hur fukten trängt in.

Lars EO Svenssons hållning kan kritiseras. Men det mest allvarliga är att majoriteten låste sig vid ett torftigt intellektuellt försvar istället för en ordentlig makrodiskussion. Nu kämpar Riksbanken i konkurrens med Finansinspektionen om att få besluta om regleringar, i stället för att lita till den makt som kommer av god analys. Problem med skuldsättning måste förklaras med att de människor som sätter avkastningsmål inte arbetar i spararnas intresse.

SvD Brännpunk 5 augusti 2013 http://www.svd.se/marknaden-bygger-en-ny-finansbubbla